Sammanfattning av rapporten "Intervjustudie med nationella minoriteter 2022"

Denna rapport, genomförd av Emerga på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget under hösten 2022, undersöker de strukturella hinder som Sveriges fem nationella minoriteter upplever i relation till inflytande och delaktighet. Rapporten fokuserar särskilt på minoriteternas erfarenheter av samråd med myndigheter.

Samrådets betydelse:

Rapporten betonar att samråd är en central del av den svenska minoritetspolitiken och en förutsättning för att nationella minoriteter ska kunna utöva inflytande över beslut som rör dem. Enligt den svenska lagstiftningen är myndigheter skyldiga att samråda med minoriteter i frågor som berör dem. [1, 2]

Strukturella hinder:

Trots lagstiftningen visar rapporten att det finns betydande strukturella hinder som försvårar minoriteternas möjlighet till reellt inflytande.

Gemensamma hinder för alla grupper:

• Kunskapsbrist hos myndigheter: Ett återkommande tema i rapporten är den bristfälliga kunskapen om nationella minoriteter, deras rättigheter och behov, som råder inom många myndigheter. [3-8] Denna kunskapsbrist leder till att samråd ofta blir ineffektiva och att minoriteterna tvingas lägga tid på att "utbilda" tjänstepersoner istället för att diskutera sakfrågor. [5, 9]
• Avsaknad av beslutsfattare: Ett annat stort hinder är att personer med faktiskt beslutsmandat ofta saknas på samråden. [10-13] Det gör att diskussioner sällan leder till konkreta beslut, och att minoriteternas åsikter riskerar att inte nå fram till rätt personer. [10]
• Bristande kontinuitet: Hög personalomsättning inom myndigheterna leder till att den kunskap som byggs upp under ett samråd ofta går förlorad när nya personer tillträder. [14-17] Det skapar även frustration och en känsla av att "trampa vatten" hos minoritetsrepresentanterna. [17]
• Informationsmöten istället för samråd: Många av de möten som myndigheter kallar för "samråd" är i själva verket informationsmöten där minoriteterna inte ges någon reell chans att påverka. [12, 13, 18-20]
• Sena inbjudningar: Rapporten visar att minoriteter ofta bjuds in för sent i beslutsprocessen, ibland efter att beslut redan är fattade. [21-26] Det minskar möjligheten att påverka och skapar en känsla av att samråden mest är en pappersprodukt. [27-30]

Ytterligare hinder:

Utöver de gemensamma hindren identifierar rapporten specifika utmaningar för de olika minoritetsgrupperna, bland annat:

• Tornedalingar: Avsaknad av samråd i frågor som rör barnomsorg, rennäring, äldreomsorg och kultur. [31] Svårigheter att engagera ungdomar i minoritetsfrågor. [32]
• Judar: Avsaknad av samråd i frågor som rör religionsfrihet, koschermat, icke-konfessionella skolor och manlig omskärelse. [33, 34]
• Samer: Myndigheter överlåter ofta samråd till exploatörer, vilket upplevs som mindre meningsfullt. [35]
• Sverigefinnar: Bristande tillgänglighet av information om samråd. [36] Särskilt missnöje med samråd på regional nivå. [37]
• Romer: Avsaknad av förmöten för att organisera sig inför samråd. [38] För många nivåer i beslutsprocessen. [39]

Förslag på förbättringar:

Rapporten ger flera förslag på hur man kan förbättra samråden och ge minoriteterna mer inflytande.

• Ökad kunskap: Rapporten betonar vikten av att öka kunskapen om nationella minoriteter, deras rättigheter och behov, inom alla delar av samhället. [40, 41]
• Tydligare lagstiftning: Flera respondenter efterfrågar tydligare lagstiftning som tydligt slår fast minoriteternas rätt till inflytande och skapar mekanismer för ansvarsutkrävande. [42-44]
• Tillsynsmyndighet: Ett återkommande förslag är att inrätta en särskild tillsynsmyndighet med mandat att granska och vidta åtgärder mot myndigheter som inte följer lagstiftningen. [42, 44-46]
• Resurser till förarbete: Deltagare från minoritetsgrupperna behöver få ersättning för förlorad arbetstid och tillgång till resurser för att kunna förbereda sig inför samråd. [47]
• Delaktighet från början: Minoriteter ska involveras i ett tidigt skede i beslutsprocesser, redan när agendan och uppdragen utformas. [48]

Rapporten "Intervjustudie med nationella minoriteter 2022" ger en värdefull inblick i de utmaningar som Sveriges nationella minoriteter möter i sin strävan efter inflytande och delaktighet. Genom att ta till sig rapportens resultat och förslag på förbättringar kan myndigheter och andra aktörer bidra till ett mer jämlikt och inkluderande samhälle där alla grupper ges möjlighet att göra sin röst hörd.