Tillbaka

Sammanfattning av "De nationella minoriteternas erfarenheter av diskriminering"

Denna rapport, publicerad 2023, undersöker hur Sveriges fem nationella minoriteter – judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar – upplever diskriminering, utsatthet och hatbrott. Rapporten, beställd av Länsstyrelsen Stockholm och Sametinget, bygger på data insamlad genom fem workshops med representanter från varje minoritetsgrupp deltog [1-3].

Istället för att bara sammanfatta rapporten på ett övergripande plan, ger denna sammanfattning en djupare inblick i varje grupps specifika erfarenheter och utmaningar.

Gemensamma teman för alla grupper:

• Bristfällig terminologi: Deltagarna anser att begreppen "diskriminering", "utsatthet" och "hatbrott" inte helt och hållet speglar deras komplexa verklighet [4]. Mer precisa termer som "antiziganism", "antisemitism", "negligering", "osynliggörande" och "marginalisering" föreslås för att tydligare beskriva de upplevelser minoriteterna möter [5].
• Rädsla och misstro: Många deltagare, i synnerhet judar och romer, uttrycker rädsla för att vara öppna med sin identitet på grund av risken för att mötas av fördomar, trakasserier och våld [6, 7]. Denna rädsla leder till misstro mot samhället och myndigheter, vilket i sin tur gör att de undviker att söka hjälp, anmäla diskriminering eller delta i samhällslivet [8].
• Kunskapsbrist och otillräckligt stöd: Alla grupper efterfrågar ökad kunskap om nationella minoriteter, deras rättigheter och historia, både hos allmänheten och inom myndigheter [9]. De kritiserar även bristen på resurser och stöd för att bevara och utveckla minoritetsspråk och -kulturer [10].
• Samråd brister i inflytande: Deltagarna är kritiska till hur samråd oftast fungerar. De upplever att deras åsikter sällan leder till verklig förändring [11]. De efterfrågar ett mer jämlikt samarbete med myndigheter där de ges reellt inflytande över beslut som rör dem.

Varje grupps specifika erfarenheter:

Judar:

• Deltagarna upplever en utbredd osynliggörande och förminskande av antisemitism i samhället [12].
• Många judar lever med en ständig rädsla för att utsättas för hot eller våld på grund av sin identitet, vilket påverkar deras vardag, deras val och hur de uppfostrar sina barn [13, 14].
• Israel-Palestinakonflikten förstärker känslan av utsatthet, och deltagarna vittnar om att de ofta förväntas ta ansvar för eller försvara den israeliska statens handlingar [15].
• Det finns en utbredd okunskap kring judisk kultur och tradition, vilket bland annat får konsekvenser för judiska barns möjligheter att utöva sin religion i skolan [16, 17].

Romer:

• Rapporten belyser hur djupt rotade fördomar och antiziganism genomsyrar alla aspekter av romers liv – från skolan och arbetslivet till vardagliga möten [18, 19].
• Erfarenheter av diskriminering och polisens historiska och nutida förtryck har skapat en djup misstro mot myndigheter, vilket gör att många romer undviker all kontakt med dem [20].
• Deltagarna uttrycker en stark oro för att den yngre generationen internaliserar de negativa stereotyper som riktas mot dem [21].

Samer:

• Samiska deltagare upplever att deras historia, kultur och rättigheter som urfolk osynliggörs och förminskas [22, 23].
• Rapporten visar hur samer ofta skuldbeläggs och förväntas försvara sina rättigheter, exempelvis i samband med markkonflikter, trots att de har lagen på sin sida [24, 25].
• Att bevara och föra vidare det samiska språket är av största vikt för den samiska identiteten. Bristen på stöd för samiska i förskolan och skolan hotar språkets överlevnad [26, 27].

Sverigefinnar:

• Deltagarna menar att den tidigare assimilationspolitiken har lett till en utbredd osynliggörande av deras språk och kultur. [28].
• Att kunna använda sitt språk, inte minst i kontakt med myndigheter och inom vård och omsorg, är centralt för sverigefinnar. Trots lagstadgad rätt till detta möter de hinder [29].
• Trots att sverigefinnar har integrerats väl i det svenska samhället, upplever många en känsla av marginalisering och att deras behov ignoreras [30, 31].

Tornedalingar:

• Assimilationspolitikens och förtryckets historia har skapat trauman som går i arv genom generationer av tornedalingar. Många bär på en skam över sin identitet [32, 33].
• Tornedalingar upplever att de ständigt osynliggörs och att deras historia och kultur sällan ges utrymme i samhället [34, 35].
• Att revitalisera meänkieli är centralt för att stärka tornedalingars identitet och kultur. Deltagarna efterfrågar ökat stöd för språket inom utbildning och samhället [36].

Rapporten visar tydligt att trots att Sverige har en lagstiftning som syftar till att skydda de nationella minoriteterna, kvarstår många utmaningar. Det krävs ett långsiktigt och målinriktat arbete för att säkerställa att alla medborgare, oavsett bakgrund, känner sig inkluderade, respekterade och delaktiga i det svenska samhället.

För all läsa hela rapporten klick här

Bild tagen av Emilia Rigova